Om tisdagen var en mycket bra dag (Helder hade räknat samman
och meddelade bland annat att vi hade 63 sträckande storlabbar) blev onsdagen
raka motsatsen – i alla fall när det gällde havsfåglar. Jag hämtade Ulf vid
volontärlägenheten strax före 07:00, men när vi for ut mot obsplatsen, körde vi
ganska plötsligt in i en dimbank. Denna dimma låg sedan tjock i två timmar och
lättade något först vid niotiden. Då kom det igång ett visst sträck över havet,
men förutom sydsträckande havssulor handlade det nog mest om lokala rörelser av
baleariska och gulnäbbade liror. Den unga pilgrimsfalken från igår kom på nytt
besök, möjligen attraherad av den flock roskarlar som höll till på klipporna
nedanför vår obsplats.
Dimman låg emellertid endast över själva kustlinjen, så lite
senare på dagen blev det en tur för mig till den gamla och väl bevarade lilla
staden Óbidos ett par mil österut. Ulf satte sig däremot på ett café med
tillgång till internet för att gå igenom masters-uppsatser!
 |
| Óbidos. |
Óbidos är som redan antytts en historisk plats, men det är
också en turistfälla av betydande mått. Det kändes lite märkligt att se de
gamla tortyrredskap som fanns utanför borgen sida vid sida med all kommers.
Dessa redskap innefattade bland annat en hängande järnbur stor nog att rymma en
stående människa och en stor träplatta där misshagliga kunde kedjas fast till
allmän beskådan. Jag undrar om någon som hamnade där kom levande därifrån.
 |
| Borgen i Óbidos. Tortyrredskapen som nämns skymtar nere till höger i bilden. |
Bland allt turistbjäfs fanns även en man med en levande
tornuggla. Den kunde man få bli fotograferad med, mot betalning naturligtvis.
Men bortsett från allt bjäfset är Óbidos absolut värt ett besök.
 |
| Tornuggla som turistfälla. Det var mannen till vänster som gjorde pengar på fågeln. |
Tyvärr blev även eftermiddagspasset vid obsplatsen förstört
av dåligt väder. Det var fortfarande mycket disigt över havet, och efter en
stund började dessutom ett tungt regn driva in. Helder föreslog att vi skulle
göra något annat: ”Som ni kan se är det inga fåglar i rörelse. De ligger nog på
vattnet och skrattar åt oss.”
Det blev istället en tur till andra fågelmarker. Först stannade
vi vid några fält strax öster om staden, där det spatserade flockar med rödhöns
och där en ormvråk skrämde upp fyra småtrappar (en lifer för Ulf). Sedan blev
det ett besök vid reningsverket där mängder av smådoppingar låg på vattenytan
och två svartvingade glador jagade i omgivningarna. Slutligen besökte vi även
Óbidos lagoon, en större grund lagun som står i förbindelse med havet. Där var
det gott om rastande vadare (bl.a. rödspovar), men också två små flockar med
flamingor respektive skedstorkar. I en bergsbrant strax intill satt en berguv
och ugglade under en buske i skydd för det tunna regn som fortsatte driva in
från havet.
 |
| Skulle fåglarna utebli, finns det alltid andra sätt att odla intresset. |
(AW)