onsdag 9 september 2015

Peniche 9 september – fuktigt!


Om tisdagen var en mycket bra dag (Helder hade räknat samman och meddelade bland annat att vi hade 63 sträckande storlabbar) blev onsdagen raka motsatsen – i alla fall när det gällde havsfåglar. Jag hämtade Ulf vid volontärlägenheten strax före 07:00, men när vi for ut mot obsplatsen, körde vi ganska plötsligt in i en dimbank. Denna dimma låg sedan tjock i två timmar och lättade något först vid niotiden. Då kom det igång ett visst sträck över havet, men förutom sydsträckande havssulor handlade det nog mest om lokala rörelser av baleariska och gulnäbbade liror. Den unga pilgrimsfalken från igår kom på nytt besök, möjligen attraherad av den flock roskarlar som höll till på klipporna nedanför vår obsplats.

Dimman låg emellertid endast över själva kustlinjen, så lite senare på dagen blev det en tur för mig till den gamla och väl bevarade lilla staden Óbidos ett par mil österut. Ulf satte sig däremot på ett café med tillgång till internet för att gå igenom masters-uppsatser!

Óbidos.


Óbidos är som redan antytts en historisk plats, men det är också en turistfälla av betydande mått. Det kändes lite märkligt att se de gamla tortyrredskap som fanns utanför borgen sida vid sida med all kommers. Dessa redskap innefattade bland annat en hängande järnbur stor nog att rymma en stående människa och en stor träplatta där misshagliga kunde kedjas fast till allmän beskådan. Jag undrar om någon som hamnade där kom levande därifrån.

Borgen i Óbidos. Tortyrredskapen som nämns skymtar nere till höger i bilden.


Bland allt turistbjäfs fanns även en man med en levande tornuggla. Den kunde man få bli fotograferad med, mot betalning naturligtvis. Men bortsett från allt bjäfset är Óbidos absolut värt ett besök.

Tornuggla som turistfälla. Det var mannen till vänster som gjorde pengar på fågeln.


Tyvärr blev även eftermiddagspasset vid obsplatsen förstört av dåligt väder. Det var fortfarande mycket disigt över havet, och efter en stund började dessutom ett tungt regn driva in. Helder föreslog att vi skulle göra något annat: ”Som ni kan se är det inga fåglar i rörelse. De ligger nog på vattnet och skrattar åt oss.”

Det blev istället en tur till andra fågelmarker. Först stannade vi vid några fält strax öster om staden, där det spatserade flockar med rödhöns och där en ormvråk skrämde upp fyra småtrappar (en lifer för Ulf). Sedan blev det ett besök vid reningsverket där mängder av smådoppingar låg på vattenytan och två svartvingade glador jagade i omgivningarna. Slutligen besökte vi även Óbidos lagoon, en större grund lagun som står i förbindelse med havet. Där var det gott om rastande vadare (bl.a. rödspovar), men också två små flockar med flamingor respektive skedstorkar. I en bergsbrant strax intill satt en berguv och ugglade under en buske i skydd för det tunna regn som fortsatte driva in från havet.

Skulle fåglarna utebli,
finns det alltid andra sätt att odla intresset.


(AW)