 |
| Näktergalarna dröjde våren 2011. Orsaken var extrem torka på Afrikas horn. Foto: P-G Bentz/sturnus.se |
I mitten av
maj 2011 blev jag intervjuad av både tidningar och radio med anledning av att
det var så ont om näktergalar, törnskator och andra Östafrika-flyttare i de
sydsvenska markerna. Frågan var om fåglarna dukat under eller om de bara var
försenade? Jag svarade att jag trodde att de var försenade, men att vi ännu
inte kunde veta riktigt säkert. Det fanns nämligen en del oroande uppgifter
från bl.a. Israel om extremt låga antal av bl.a. näktergalar jämfört med
normala vårar.
I det
sammanhanget spekulerade jag också i att det kunde vara vädret längs
flyttningsleden genom östra Afrika som var orsaken: ”Det kan ju faktiskt vara
så att det råder svår torka i något område som fåglarna skall passera, en
torkkatastrof som vi här uppe i Europa ännu inte hört talas om. I så fall kan
det ha inneburit att fåglarna behövt längre tid för att hitta tillräckligt med
föda, dvs. bränsle, till den fortsatta flyttningen.”
Nu vet vi att
just detta var en betydande del av förklaringen till fåglarnas sena ankomst.
Fåglarna fick ägna längre tid än annars åt födosöket, och de valde i viss mån
även andra och längre vägar, bl.a. via Arabiska halvön. Detta har visats genom
olika pågående forskningsprojekt. Ett av dessa redovisas i Fugleåret 2012, den danska motsvarigheten till SOF:s årsbok Fågelåret, som kommit ut i dagarna.
Inom ramen för
ett forskningsprojekt vid CMEC (Center for Makroøkologi, Evolution och Klima) i
Köpenhamn har man satt ljusloggar på näktergalar och törnskator. Båda dessa
arter är sydostflyttare och övervintrar i östra Afrika. När fåglarna omsider
kunde återfångas, visade det sig att samtliga individer tillbringade betydligt
längre tid på Afrikas horn våren 2011 än andra år. Med Afrikas horn avses
länderna Somalia, Somaliland och Etiopien. Forskarnas slutsats är att det, i
den torkdrabbade miljön, tog betydligt längre tid än normalt för fåglarna att
skaffa sig energireserver som behövdes för den fortsatta resan.
Men våren
2011 var torkan på Afrikas horn okänd i Sverige. Det dröjde till mitt i
sommaren 2011 innan vi i det välmående Europa fick höra talas om den svåra
torka som drabbat området. Under månaderna som följde kunde vi knappast öppna
en tidning utan att se bilder på svältande människor.
Men
svältkatastrofen började inte mitt i sommaren, då vi nåddes av nyheterna. Den
hade startat långt tidigare. Uppgifterna hade inte förmått tränga igenom
mediebruset. Det var först när näktergalarna dröjde, som vi började ana att
något kunde ha hänt nere i östra Afrika. Fåglar kan på olika vis berätta en hel
del om vår omvärld. Det är naturligtvis spännande, men det är inte alltid så
roligt att bli sannspådd.